Den farligaste av tider?

Donald Trump knappar in på Hilary Clintons försprång och i vissa swingstater påstås Trump leda. Oavsett hur utgången blir är ledarskapet i världens mäktigaste land mycket svagt under den tid mellan valet och den nya presidentens installation.
Den perioden kommer sannolikt också sammanfalla med slutstriderna i Mosul och Aleppo. Och som "lök på laxen" höjs spänningarna i NATO-landet Turkiet.

I vårt närområde säkrar ryssarna upp situationen i enklaven Kaliningrad.

Och hur bör vi i lilla landet Sverige förhålla oss för att undvika militära konfrontationer i och omkring Östersjön.

Rätt eller fel spelar ingen större roll men efter att flera "gamla" öststater snabbt både beviljats medlemskap i EU och trots löften om motsatsen även i NATO, är det inte svårt för ryska makthavare att få ryska folket att se ett yttre hot.

De sanktioner som USA och EU beslutat att införa mot Ryssland, efter den folkrättsliga olagliga ockupationen av Krim med efterföljd av en "nödvändig" ockupation av delar av Ukraina, verkar som så många gånger tidigare i historien, att vara kontraproduktiva. Stödet för den ryska ledningen har ökat och landets sammanhållning har blivit starkare. Det ryska folket vet att försörjningen av Krim sker genom Ukraina. Och dessutom vet de också att Krim, kom att tillhöra Ukraina, genom en gåva från Chrustjov.
Om världens ledare i väst inte förstår att sanktioner är en annan form av krigföring och vilken effekt de har, kan man inte sin historia eller så är man ute efter att öka sina marknadsandelar på någon annans bekostnad.

Samtidigt kan man läsa att "Sveriges vassaste vapen är dialogen" i S-märkt insändare. Om skribenten med det menar att allt annat är nedlagt eller att polisen skall avväpnas och istället tala buset tillrätta är oklart. Men samtidigt skräder inte, vare sig stats- eller utrikesminister orden, i sin kritik mot regimen i Ryssland.

Nåväl, den politiska falang, alliansen, som tidigare "tänkt bort" behovet av ett nationellt försvar och önskar ett svenskt NATO-medlemskap fortsätter att utelämna innebörden av artikel 5 i NATO-stadgan som innebär förpliktelser. Om man någon gång nämner detta påtalas att varje medlemslands regering äger att besluta i frågan. Om så är fallet är inte hjälpen från andra länder ovillkorlig.

• Collective defence means that an attack against one Ally is considered as an attack against all Allies.
• The principle of collective defence is enshrined in Article 5 of the Washington Treaty. 
• NATO invoked Article 5 for the first time in its history after the 9/11 terrorist attacks against the United States. 
• NATO has taken collective defence measures on several occasions, for instance in response to the situation in Syria and in the wake of the Russia-Ukraine crisis. 
• NATO has standing forces on active duty that contribute to the Alliance’s collective defence efforts on a permanent basis.

Så låt oss med alla medel höja angreppströskeln mot vårt land. Anskaffa de vapensystem som saknas och på kort sikt kan fylla ut luckorna i vårt försvar. Påståendet att inte pengar finns är trams och visar både okunnighet och ovilja. Pengar kan och måste omfördelas och det finns dessutom en beredskapsbudget-post för situationer liknande detta.

Den idé för vår alliansfria säkerhetspolitik var och borde vara att "det skall kosta mer än det smakar" för den som angriper landet militärt, eller på annat sätt försöker påtvinga oss sin vilja och ifrågasätta våra demokratiska rättigheter, måste vara förutsättningen för dialog. Utan detta är dialogen bara tomt prat!

Och för allt i världen låt oss slippa ett NATO medlemskap, som med stor sannolikhet höjer spänningsnivån i vårt närområde och dessutom riskerar att svenska militära förband tvingas ut i ett fullt krig i Europa.