Häromdagen ställdes all flygverksamhet in på en flygflottilj. Anledningen var det brev som alla försvarsmaktsanställda fått från sin arbetsgivare. I brevet skulle man med ett kryss i en ruta ange om man var beredd att acceptera internationell tjänstgöring eller ej. Om man inte accepterade skulle man ställas i en personalreserv och kunna avskedas med motivet arbetsbrist.
Att reaktionen blev en "vild strejk" även om arbetsgivaren inte vill kalla det så, beror sannolikt på en mängd orsaker.
Urvalssystemet
På sjuttiotalet infördes ett deltest i urvalssystemet för antagning av militära flygförare. Testet, kallades DMT som är en förkortning av Defence Mechanism Test. I testet kan man avgöra om en person är benägen att undertrycka (förtränga) farliga situationer på ett otillbörligt sätt. Man kan också säga att personer som är särskilt mycket uppgiftsinriktade gärna förminskar svårigheterna i att genomföra uppgiften.
Individer som är mycket objektiva och aldrig förtränger svårigheter ligger längst ut på vänsterskalan och kan kanske betecknas som obeslutsamma, ängsliga och improduktiva medan personer som ligger längst ut på högerskalan närmast kan betraktas som psykopater.
Var någonstans en militär pilot skall ligga har diskuterats men nog borde det vara så att en civil pilot med ansvar för flera hundra passagerare under varje flygning borde ligga till vänster om den militära piloten på skalan.
Att motivet flygsäkerhet används i sammanhang som många gånger blir skrattretande kan antingen vara en indikation på detta eller ett smart sätt att få fördelar.
Höga ersättningsnivåer
Under sextio- och sjuttiotalet hade det svenska Flygvapnet en mycket dålig flygsäkerhetsnivå. Vid införandet av J29 Tunnan och sedan A37 Viggen var haverierna många. Efter ett avsevärt flygsäkerhetsarbete förbättrades statistiken. Den särskilda ersättningen som kallades flygrisktillägg ersattes med andra ersättningar och blev år 2000 efter flera års diskussioner en ersättning baserad på vad en SAS-pilot hade i lön. Ersättningen började på 38 000 Kr och höjdes varje år med minst 600 Kr under femton år. Efter femton års flygtjänst eller tjänst i Försvarsmakten där kunskaper "om flygande förbands utveckling och verksamhet" krävs, får personen stå kvar i lönestegen och en premie betalas ut på femton basbelopp (15 x 42 300 Kr).
Lämnar personen Försvarsmakten för annan anställning innan dessa femton år blir denne återbetalningskyldig. Syftet med detta var att motverka en påstådd flykt till civila pilotyrken.
Att detta avtal slöts i ett konjunkturläge då inga piloter anställdes av flygbolagen, att lönerna för civila piloter har sänkts och att avtal slöts med piloter som var långt ifrån attraktiva för den civila marknaden brydde sig ingen om.
Att dessa kostnader som beräknades på ett fullkomligt felaktigt sätt och jämfördes med kostnader som redan var betalda fick dessutom, under några år, till följd att man inte hade pengar till flygövningar utan fick flyga simulator och spela innebandy, gjorde inte saken bättre.
Åtta till fem jobb
Det är inte bara på flygflottiljerna som militäryrket blivit ett välbetalt "sju till fem jobb" men få har klart för sig att officersyrket innebär att man valt att i en krigssituation kunna vara beredd att riskera sitt liv för den uppgift man utbildats, tränats och anställts för.
Att man använder argumentet att det kostat 40 miljoner att utbilda en stridsflygare och denne därför inte kan användas i internationella uppgifter gör att tveksamheten ökar huruvida dessa pengar är helt bortkastade - även när Sverige måste försvaras!
Hotet från dessa "välutbildade"
Hotet från dessa piloter att söka sig till den civila marknaden måste tas med ett leende. Visserligen borde de flesta ha råd att utan lån betala sin utbildning (250 000 Skr) på Airbus eller Boeing 737. Men när man upptäcker att man hamnat längst ned på senoritetslistan med en avtalsenlig lön på ca 25 000 Skr och ett framtidsperspektiv att kunna bli kapten efter femton år, lär nog krysset hamna i ja-rutan utan längre eftertanke!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar