Ständiga budgetöverskridanden, inställda övningar, förkortad utbildning, nedläggningar, dyra materielprojekt och ständigt föremål för politiska experiment.
Det är beskrivningar som väl passar in på dagens svenska Försvarsmakt. En insatsorganisation vars numerär, enligt egna officiella uppgifter såg ut så här 2006 och 2007.
Arméförband 18000 man (2006), 21000 man (2007), ? (2008)
Marinförband 5000 man (2006), 5000 man (2007), ? (2008)
Flygvapenförband 10000 man (2006), 8000 man (2007), ? (2008)
Ledningsförband 32000 man (2006), 7500 man (2007), ? (2008)
Logistikförband - * (2006), 5000 man (2007), ? (2008)
Summa 65000 man (2006), 47000 man (2007), ? (2008)
Några siffror kan väcka förundran. Även om vi antar att 32000 man ledningsförband även omfattar ca 8000 man logistikförband så är siffran förbluffande hög. Kan det gamla marina uttrycket "en viss materiel underlägsenhet kompenseras av överdimensionerad ledning" vara anledningen.
I dessa siffror kan möjligen också ingå 11260 yrkesofficerare och 9732 civilanställda. Möjligen kan siffrorna reduceras med 1024 yrkesofficerare och 479 civilanställda som tjänstgör på Högkvarteret och som sannolikt inte är inräknade. Nu anges målet 2008 vara 16000 yrkesofficerare och civila. Men hur det skall uppnås med ytterligare höjd pensionsålder är för mig omöjligt att säga.
Lägg ner Försvarsmakten och sätt upp Nya Försvarsmakten.
Fördelarna är uppenbara. All personal som inte behövs kan avskedas då inga anställningslagar behöver följas. Försvarsgrensstrukturen kan tas bort och ersättas med en modern anpassad struktur som skulle kunna vara, Förvarnings- och underrättelse, markstrid, luftförsvar, indirekt och direkt (eld)understöd, sjöstrid och logistik. Exemplet på strukturen är ett snabbt utkast och saknar kanske element och kan förfinas. Ledning ingår självklart inom varje del och skall naturligtvis ha en operativ integration.
Att försöka skilja mellan förmågeskapande och förmågenyttjande ledning är och har alltid varit hopplöst.
I stället för 16000 yrkesofficerare och civila, som skulle vara personalmålet 2008, skulle vi kunna ha 15000 yrkessoldater anställda på fem-sju år och ytterligare ca 25000 i beredskap (efter avslutad kontraktsanställning)
För att leda detta proffesionella försvar skulle det erfordras 2500 yrkesofficerare med tidsbegränsad anställningtid.
Kraven på denna personalkategori måste kunna sättas mycket högt vilket innebär höga löner (jmf fältflygarsystemet) och goda pensionsvillkor efter avslutad tjänstgöring.
Men vad kostar inte den nuvarande situationen med en huvuddel av 10000 yrkesofficerare i åldern 35-61 år som inte användbara annat än till mer eller mindre onödiga administrativa uppgifter!
tisdag 29 april 2008
måndag 28 april 2008
Gotland okuperat - aprilskämt i maj?
Utanför hotellet i Pajala där jag skulle övernatta stod en bil med militära registreringsskyltar. När jag senare skulle lägga mig och var på väg till mitt hotellrum satt två undomar i korridoren utanför ett rum, mitt emot mitt, med öppen dörr och pratade. När jag passerade tittar en av undomarna, en tjej, på mig och undrar om jag tillhörde civilförsvaret eller något eftersom jag hade gradbeteckningar på axlarna och en guldvinge på bröstet. De berättade att de var "informatörer" och åkte runt på skolorna och informerade om att göra värnplikten. Vi pratade lite och jag frågade om de kände till försvarets uppgifter. De svarade snabbt att försvaret har fyra uppgifter.
Försvarsmakten ska:
• bidra till att hantera och förebygga kriser i vår
omvärld,
• hävda vår territoriella integritet,
• försvara Sverige mot väpnat angrepp,
• värna civilbefolkningen och i krissituationer
säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna.
Vi pratade vidare en stund och jag önskade dem lycka till i deras arbete som informatörer.
Men själv går jag in i min rum än mer undrande. Hur många försvarspolitiker känner till att Försvarsmakten på sin hemsida just nu publicerar dessa fyra uppgifter? Förutom att "sponsra" utlandsägda försvarsindustrier är intresset bara fokuserat till internationella insatser.
Uppgifterna har ingen inbördes ordning men utan tvekan står "bidra till att hantera och förebygga kriser i vår omvärld" först.
Men frågan är hur och med vad skall vi kunna hävda vårt territorium? Även om hotet är litet just nu har vi i stort sett ingen förmåga alls att hävda vårt territorium. Är det med SuperJAS och hemvärn som vi skall hävda territoriet? Och hur skall vi kunna försvara Sverige mot väpnat angrepp? Och hur skall civilbefolkningen värnas i krissituationer och hur skall de viktigaste samhällsfunktionerna säkerställas? Med frivilligorganisationerna? Innan jag somnar ser jag framför mig detta lilla enkla scenario.......
En möjlig hypotes - Gotland okuperas!
Tidigt en morgon i maj fälls ca 500 fallkärmssoldater över Visby, samtidigt går ett antal trupptransportfartyg i land vid Slite. Innan gryningen har ca 2500 soldater från en nation med tillgång på kärnvapen och andraslagskapacitet posterat ut soldater och stridsfordon vid vägskäl, hamnar och andra viktigare platser.
Den ansvariga nationen informerar att man tagit Gotland som tillhört nationen några hundra år tidigare och att man rättmätigt avser att låta ön ingå som en del i nationen.
Den svenska regeringen protesterar, EU protesterar, USA protesterar men vill inte eskalera konflikten till en nivå som riskerar ett möjlig kärnvapenkrig.
Tre månader senare har nationens flottenheter byggt ut baser och flygplan från nationen baserar nu på Visby flygplats och någon annan bas på Gotland.
Fem år senare gör nationen anspråk både på oljan som utvinns på Gotland och i Östersjön.
Omöjligt - inte alls!
Försvarsmakten ska:
• bidra till att hantera och förebygga kriser i vår
omvärld,
• hävda vår territoriella integritet,
• försvara Sverige mot väpnat angrepp,
• värna civilbefolkningen och i krissituationer
säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna.
Vi pratade vidare en stund och jag önskade dem lycka till i deras arbete som informatörer.
Men själv går jag in i min rum än mer undrande. Hur många försvarspolitiker känner till att Försvarsmakten på sin hemsida just nu publicerar dessa fyra uppgifter? Förutom att "sponsra" utlandsägda försvarsindustrier är intresset bara fokuserat till internationella insatser.
Uppgifterna har ingen inbördes ordning men utan tvekan står "bidra till att hantera och förebygga kriser i vår omvärld" först.
Men frågan är hur och med vad skall vi kunna hävda vårt territorium? Även om hotet är litet just nu har vi i stort sett ingen förmåga alls att hävda vårt territorium. Är det med SuperJAS och hemvärn som vi skall hävda territoriet? Och hur skall vi kunna försvara Sverige mot väpnat angrepp? Och hur skall civilbefolkningen värnas i krissituationer och hur skall de viktigaste samhällsfunktionerna säkerställas? Med frivilligorganisationerna? Innan jag somnar ser jag framför mig detta lilla enkla scenario.......
En möjlig hypotes - Gotland okuperas!
Tidigt en morgon i maj fälls ca 500 fallkärmssoldater över Visby, samtidigt går ett antal trupptransportfartyg i land vid Slite. Innan gryningen har ca 2500 soldater från en nation med tillgång på kärnvapen och andraslagskapacitet posterat ut soldater och stridsfordon vid vägskäl, hamnar och andra viktigare platser.
Den ansvariga nationen informerar att man tagit Gotland som tillhört nationen några hundra år tidigare och att man rättmätigt avser att låta ön ingå som en del i nationen.
Den svenska regeringen protesterar, EU protesterar, USA protesterar men vill inte eskalera konflikten till en nivå som riskerar ett möjlig kärnvapenkrig.
Tre månader senare har nationens flottenheter byggt ut baser och flygplan från nationen baserar nu på Visby flygplats och någon annan bas på Gotland.
Fem år senare gör nationen anspråk både på oljan som utvinns på Gotland och i Östersjön.
Omöjligt - inte alls!
söndag 27 april 2008
Nedläggning av regementen och flygflottiljer men nytt SuperJAS?
Det första beslutet Sten Tolgfors tog som ny Försvarsminister var att uppgradera alla svenska JAS-flygplan till B- eller var det möjligen C-version (exportversionen). Strax efteråt begärde ÖB att få använda en del av materielanslaget till att finansiera verksamhet eftersom det skulle fattas pengar...
Försvarsministern gick inte med på detta utan menade att budgeten måste hållas! ÖB ville då ställa in övningar och förkorta utbildningen för de få värnpliktiga som utbildas. Något som man ofta gjort tidigare. Försvarministern gillade inte heller detta utan menade att Försvarsmakten måste vidtaga åtgärder som långsiktigt skulle vara hållbara (minska de fasta kostnaderna) och så kom listan med förband som skulle kunna läggas ned.
Vad är det som händer? Varför blir det så här? Är Försvarsbudgeten redan uppdelad på materiel och annan verksamhet? Har verkschefen (ÖB) inte handlingsfrihet med försvarsanslaget?
Om vi försöker svara på den sista frågan är svaret nej! Allt sedan den pinsamma situationen under andra världskriget då Sverige stod utan något försvar växte den svenska försvarsindustrin upp. Det var Bofors, Eriksson, Kockums, Volvo och inte minst SAAB. När kriget var slut hade alla dessa, då svenskägda företag producerat mängder av försvarsmateriel till stora summor pengar. Produktionen fortsatte även efter kriget och så fort ett företag hade problem kom stora försvarsbeställningar för att minska behovet av permitteringar.
Men i och med att de militära hoten mot landet Sverige minskat har inte försvarsindustrins aptit minskat. Man har till och med en förening med en VD (fd överste) vars uppgift sannolikt är att bevaka materielanslagets användning. Det tal om att man inte längre skulle kunna "hålla den svenska försvarindustrin under armarna" längre verkar bara ha varit tomt prat. Björn von Sydow försvarade då JAS-projektet med resonemanget att när man inte längre kunde ha en svensk försvarsindustri utan skulle tvingas till import och ett utlandsberoende var det viktigt att vi hade någon spetskompetens kvar i landet för att på ett trovärdigt sätt kunna göra affärer med omvärlden.
Men det verkar som om hela materielanslaget förbrukas, om inte till materiel så med Försvarets Materielverks benägna hjälp på administration.
Fasta- och rörliga kostnader
Trots att nästan all personal inom Försvarsmakten räknar pengar har man ännu inte lärt sig att skilja på fasta- och rörliga kostnader. Dessutom används internpriser vid budgetering och uppföljning av budgetar. Internpriser som kan räknas upp när som helst beroende på investeringar och prishöjningar av leverantörer. Nog räknar man pengar i Försvarsmakten. Men pengarna blir inte fler för att man räknar dem flera gånger.
Uppgiften
Om den enda uppgiften för det svenska "insats"försvaret är att skicka ut 2000 soldater på internationella insatser behövs inte 10000 yrkesofficerare och nästan lika många civila. Vi behöver heller inga JAS-flygplan, ubåtar fregatter, materielverk och Högkvarter!
Långsiktig beredskap mot väpnat angrepp
Inom ramen för en övergripande uppgift som skulle kunnat formulerats som "Långsiktig beredskap mot väpnat angrepp" skulle en försvarsmakt utan fördyrande och förlegad försvarsgrenstruktur med korttidsanställda soldater och officerare med tidsbegränsad anställning arbeta med att vidmakthålla och utveckla sin kompetens inom områdena väpnad strid på marken, vid kusten och på havet samt i luften.
Vi hade också haft förmåga att på ett trovärdigt sätt hävda vår nationella integritet och kanske på det sättet bevara den avspända militära situationen i vår omedelbara omvärld. Och om vi anser det gynna världsfreden och svenska säkerhetsintressen så skulle vi kunna sända ut dubbelt så många välutbildade soldater för internationella insatser.
Ett SuperJAS kanske kan passa in om inte det är dags för SAAB och sin Brittiska partner att lämna bemannade flygplan. Och visst är det dags att erkänna att hela JAS-projektet varit ett enda stort industristöd.
Försvarsministern gick inte med på detta utan menade att budgeten måste hållas! ÖB ville då ställa in övningar och förkorta utbildningen för de få värnpliktiga som utbildas. Något som man ofta gjort tidigare. Försvarministern gillade inte heller detta utan menade att Försvarsmakten måste vidtaga åtgärder som långsiktigt skulle vara hållbara (minska de fasta kostnaderna) och så kom listan med förband som skulle kunna läggas ned.
Vad är det som händer? Varför blir det så här? Är Försvarsbudgeten redan uppdelad på materiel och annan verksamhet? Har verkschefen (ÖB) inte handlingsfrihet med försvarsanslaget?
Om vi försöker svara på den sista frågan är svaret nej! Allt sedan den pinsamma situationen under andra världskriget då Sverige stod utan något försvar växte den svenska försvarsindustrin upp. Det var Bofors, Eriksson, Kockums, Volvo och inte minst SAAB. När kriget var slut hade alla dessa, då svenskägda företag producerat mängder av försvarsmateriel till stora summor pengar. Produktionen fortsatte även efter kriget och så fort ett företag hade problem kom stora försvarsbeställningar för att minska behovet av permitteringar.
Men i och med att de militära hoten mot landet Sverige minskat har inte försvarsindustrins aptit minskat. Man har till och med en förening med en VD (fd överste) vars uppgift sannolikt är att bevaka materielanslagets användning. Det tal om att man inte längre skulle kunna "hålla den svenska försvarindustrin under armarna" längre verkar bara ha varit tomt prat. Björn von Sydow försvarade då JAS-projektet med resonemanget att när man inte längre kunde ha en svensk försvarsindustri utan skulle tvingas till import och ett utlandsberoende var det viktigt att vi hade någon spetskompetens kvar i landet för att på ett trovärdigt sätt kunna göra affärer med omvärlden.
Men det verkar som om hela materielanslaget förbrukas, om inte till materiel så med Försvarets Materielverks benägna hjälp på administration.
Fasta- och rörliga kostnader
Trots att nästan all personal inom Försvarsmakten räknar pengar har man ännu inte lärt sig att skilja på fasta- och rörliga kostnader. Dessutom används internpriser vid budgetering och uppföljning av budgetar. Internpriser som kan räknas upp när som helst beroende på investeringar och prishöjningar av leverantörer. Nog räknar man pengar i Försvarsmakten. Men pengarna blir inte fler för att man räknar dem flera gånger.
Uppgiften
Om den enda uppgiften för det svenska "insats"försvaret är att skicka ut 2000 soldater på internationella insatser behövs inte 10000 yrkesofficerare och nästan lika många civila. Vi behöver heller inga JAS-flygplan, ubåtar fregatter, materielverk och Högkvarter!
Långsiktig beredskap mot väpnat angrepp
Inom ramen för en övergripande uppgift som skulle kunnat formulerats som "Långsiktig beredskap mot väpnat angrepp" skulle en försvarsmakt utan fördyrande och förlegad försvarsgrenstruktur med korttidsanställda soldater och officerare med tidsbegränsad anställning arbeta med att vidmakthålla och utveckla sin kompetens inom områdena väpnad strid på marken, vid kusten och på havet samt i luften.
Vi hade också haft förmåga att på ett trovärdigt sätt hävda vår nationella integritet och kanske på det sättet bevara den avspända militära situationen i vår omedelbara omvärld. Och om vi anser det gynna världsfreden och svenska säkerhetsintressen så skulle vi kunna sända ut dubbelt så många välutbildade soldater för internationella insatser.
Ett SuperJAS kanske kan passa in om inte det är dags för SAAB och sin Brittiska partner att lämna bemannade flygplan. Och visst är det dags att erkänna att hela JAS-projektet varit ett enda stort industristöd.
torsdag 3 april 2008
Vad kostar det - egentligen?
Att påstå att något är dyrt bara för att det kostar mycket pengar visar på hur vårt språk urlakas. Att något är dyrt betyder (betydde innan språkets urlakning) att kostnaden för varan eller tjänsten är högre än det egentliga värdet.
Att köpa en ny Volvo V70 för 150 000 kronor är inte dyrt även om det är mycket pengar. Vi kanske till och med kan påstå att det är billigt.
Men vad kostar det egentligen.
Om vi börjar med vår lilla hushållsekonomi så kostar allt vi köper en summa pengar. För oss är det egentligen bara att värdera nyttan med objektet med den summa pengar den kostar. Har vi möjligheten att betala "svart" innebär det ett val mellan att slippa betala 25% i moms och istället låta vårt samvete svärtas ned.
Men om vi är en av dom som skall använda samhällets skattemedel på ett bra sätt blir det genast svårare. att driva den offentliga sektorn endast med krav på effektivitet betyder risk för utslagning och andra kostnader för arbetslöshet.
Vad kostar då Sveriges flyktingmottagning? Ingen vet eller ingen vill svara! Men om vi antar att vi just nu har 500 000 flyktingar i landet som inte har något arbete och försörjs med bidrag skulle kostnaderna kunna se ut så här.
Bidrag per år 50 000 :- (50 000 x 500 000) ger 25 miljarder. När dessa 25 miljarder konsumeras betalas 6,25 miljarder i skatt samtidigt som en mängd människor ges sysselsättning och betalar skatt för ca 10 miljarder. Återstoden ca 10 miljarder är i detta exempel den reella kostnaden men klaras av en positiv utrikeshandelsbalans.
Rätt eller fel? Men hur lätt är det inte att "trolla" med siffror.
Att köpa en ny Volvo V70 för 150 000 kronor är inte dyrt även om det är mycket pengar. Vi kanske till och med kan påstå att det är billigt.
Men vad kostar det egentligen.
Om vi börjar med vår lilla hushållsekonomi så kostar allt vi köper en summa pengar. För oss är det egentligen bara att värdera nyttan med objektet med den summa pengar den kostar. Har vi möjligheten att betala "svart" innebär det ett val mellan att slippa betala 25% i moms och istället låta vårt samvete svärtas ned.
Men om vi är en av dom som skall använda samhällets skattemedel på ett bra sätt blir det genast svårare. att driva den offentliga sektorn endast med krav på effektivitet betyder risk för utslagning och andra kostnader för arbetslöshet.
Vad kostar då Sveriges flyktingmottagning? Ingen vet eller ingen vill svara! Men om vi antar att vi just nu har 500 000 flyktingar i landet som inte har något arbete och försörjs med bidrag skulle kostnaderna kunna se ut så här.
Bidrag per år 50 000 :- (50 000 x 500 000) ger 25 miljarder. När dessa 25 miljarder konsumeras betalas 6,25 miljarder i skatt samtidigt som en mängd människor ges sysselsättning och betalar skatt för ca 10 miljarder. Återstoden ca 10 miljarder är i detta exempel den reella kostnaden men klaras av en positiv utrikeshandelsbalans.
Rätt eller fel? Men hur lätt är det inte att "trolla" med siffror.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)