Är Löfvén bara ute efter att vinna tid?

Tidigare i veckan uttalade sig Stefan Löfvén i regeringsfrågan, efter att han kommit åter från Bryssel och här hemma blivit bortröstad som statsminister och regeringsbildare. Nu menar Löfvén att Talmannen inte skall nominera någon kandidat förrän partierna ämnar släppa fram denne.
Att han själv upplevde en personlig prestigeförlust är uppenbart, när han blev bortröstad och att han valde Bryssel i stället för att uppleva samma nesa ytterligare en gång, men gör han detta uttalande för att visa omsorg om andra statsministerkandidater eller finns det någon annan anledning?

Om ståndpunkten är densamma som vid den första omröstningen finns ingen lösning, ingen kandidat kan nomineras. Detta måste innebära att, oavsett vad Stefan Löfvén säger om behovet av en snabb lösning, så blir det tillfälle för honom att fortsätta förhandlingarna med Annie Lööf. Om inte, Annie plötsligt ändrar sig angående Kristersson.

Så varför går Talmannen i Löfvéns fälla? 



Vid jultalet i Avesta försökte den sittande statsministern åter att sälja valfläsk genom att lova runt och glömde inte bort löftet om en ytterligare ledig vecka till barnfamiljer. Ett löfte som likt Perssons löfte om införande av maxtaxa på "dagis" skär rätt igenom alla partipolitiska tillhörigheter.
Han glömde inte att varna för de extrema högerkrafternas utbredning i Europa och resten av världen. Tidigare har han sagt att "vi politiker kan inte klandra väljarna för ett valresultat" men när han varnar för högerkrafternas utbredning i demokratiska länder är det inte det han gör - klandrar väljarna?

Så vad händer nu? Kanske får vi redan i morgon veta att Kristersson åter blir nomineras som statsminister och nu kanske till och med Socialdemokraterna släpper fram honom?

Vem vet?



Tycker nog att Löfvén högra ärm är lite  skrynklig - det har vi inte sett förut - betyder det att ....