Är det många sega gubbar eller ett högteknologiskt försvar som skall kunna möta, avvärja och skapa en trovärdig och avhållande tröskel mot militärt angrepp vi behöver?

Uppdaterad 04-28

Det är lätt att tro att många enkelt utrustade och utbildade soldater kan ge den erforderliga försvarsförmåga som vi idag behöver för att vi med tillräcklig säkerhet skall kunna undvika ett militärt angrepp.

Med en återinförd värnplikt skulle minst 50 000 unga män och kvinnor kunna utbildas till soldater. Om vi antar att dessa skulle kunna stå kvar i en krigsorganisation under tolv år hade vi haft en styrka på 600 000 man. Detta motsvarar ungefär den numerär det svenska försvaret hade några år efter andra världskrigets slut.
Vid samma tid hade de beställningar av försvarsmateriel som gjordes under och efter kriget levererats och Sverige ansågs ha världens tredje starkaste flygvapen. Marinen (Kustartilleriet) byggde ut kustbefästningar som aldrig förr medan armén tog hand om de stora volymerna värnpliktiga. Man skulle kunna säga att vi hade anammat en kontracyklisk anpassningsdoktrin.

Många "framstående" analytiker säger ofta att det inte går att förutsäga hur det framtida kriget kommer att se ut mer än att det inte kommer att bli som vi tror!??

Inte är uttalandet särskilt modigt. Inte särskilt insiktsfullt heller. Även om förutsägelser är svåra kan konstateras att några viktiga faktorer förändrats. Dessa kommer att vara avgörande för det framtida kriget.

Supermakternas kärnvapen och andraslagsförmåga (dvs man har så många och så skyddade vapen att även om man blir beskjuten först så kommer tillräcklig många vapen att finnas kvar för att åstadkomma en mycket kännbar vedergällning) har fått den effekten att storanfallet som ofta leder till ett totalt- och utnötningskrig nu blivit föremål för historieforskare.

Informationssystemens utveckling har fått följden att informationskriget och folkopinionen är en mycket viktigare faktor än någonsin, kanske den avgörande.

När Argentina, enligt brittisk förebild, ockuperade Falklandsöarna och skickade hem den brittiska garnisonen i första klass trodde man att saken var klar.
Förvåningen var stor när britterna rustade en flottstyrka som begav sig till andra halvan av jordklotet för att återta öarna. Den argentinska ledningen överförde då drygt 10 000 man till öarna bara för att ge britterna ett tydligt budskap att deras försök att återta öarna skulle vara meningslöst.

Tydligen förstod man inte budskapet i London och då de 10 000 soldaterna var nyinryckta värnpliktiga med bara några dagars utbildning blev de efter en kort tid bara ett gigantiskt logistiskt problem för den argentinska ledningen och så gick det som det gick.

Det är också lätt att snegla på finnarnas erfarenheter under vinterkriget och fortsättningskriget. Det intryck som ges är att de finska soldaterna var mycket illa utrustade men sega och uthålliga. Jag har inga synpunkter på detta men påstår att det som räddade Finland var det finska artilleriet, som var dåtidens "hightech".

Morgondagens konflikter (eller dagens) som involverar militära medel kommer i det längsta att avstå från våld och ödeläggelse av infrastruktur. Behovet att behärska territorier är heller inte lika viktigt eftersom det kräver resurser  för att hålla den "tagna terrängen".  I stället kommer striden att vara inriktad på att neutralisera motståndarens försvars- eller krigsmakt, statsledning och administration.  

Vi behöver i dag en försvarsmakt bestående av markstridsförband med stor rörlighet, eldkraft och skydd. Tyngre delar (stridsvagnsförband, mm) måste vara utgångsgrupperade med hänsyn till den aktuella hotbilden medan övriga delar med välutbildade soldater snabbt skall kunna sättas in mot en angripare.
Marina enheter som ubåtar och övriga sjöstridskrafter måste avvägas så att vi både kan få förvarning, skapa en angreppströskel och understödja annan strid. Detta förutsätter naturligtvis att dessa förband utrustas med vapen.
Våra flygstridskrafter som är de snabbaste och i viss mån också mest eldkraftiga av alla system måste finnas i erforderlig omfattning. Detta förutsätter naturligtvis att de också är beväpnade. Att utrusta JAS Gripen med någon form av intelligent långräckviddigt attackvapen är ett måste i dagen miljö.

Dessa resurser som alla måste kunna mäta sig (med avseende på underrättelsesystem, räckvidder, eldkraft och skydd) med en framtida motståndare.

Detta kostar naturligtvis pengar. De pengar som nu går tillbaka till finansdepartementet genom att Försvarsmakten länge betalat oskäliga hyror för sina lokaler kan vara ett första steg i finansieringen efter principen krona för krona.

Det fanns många bra saker med allmän värnplikt. Unga män fick en bra utbildning och ledstång ut i livet. Tyvärr blev utbildningen kortare och kortare medan ledigheterna och hemresorna blev längre och längre. 
Hur skulle tio tusen man på Gotland kunna hindra en välutrustad rysk kustinvasion, understödd av flyg och marinstridskrafter. Möjligen kunde man ha påverkat världsopinionen - förutsatt att internet tillåtits fungera på ön!