Hur skapas jobb?

Nu pågår den politiska tävlingen om hur man på bästa sätt skapar jobb. Glädjande är att endast Vänsterpartiet och möjligen några okunniga miljöpartister föreslår en ökning av den offentliga sektorn. Kanske har vi lärt oss något från vad som inträffat i Grekland där man låtit den offentliga sektorn (dvs den del av samhället som i statlig eller privat regi finansieras med pålagor på samhällets produktion av varor och tjänster) växa långt över vad man haft råd med. Ofta har detta skett genom att släktingar och vänner anställts på helt onödiga statliga och kommunala tjänster. Dessutom har man unnat sig mycket goda pensionsvillkor. Finansieringen har skett genom att staten tagit upp lån från utlandet.

Intressant är att medelgreken i stort sett är skuldfri medan den grekiska staten har tvingats till så stora lån att långivarna nu tvingas avskriva eller i vart fall skriva ner lånen.

En intressant diskussion i detta sammanhang är att definiera staten. Staten det är vi, det vill säga folket. I så fall borde det grekiska folket vara borgensmän för den grekiska statsskulden!?

Utan att ha räknat särskilt mycket skulle 3 miljoner greker med en personlig skuldsedel på 1 miljon ge ett bidrag på 3000 miljarder. (Den grekiska statsskulden uppges vara ca 3000 miljarder SEK)

Så om nu någon tror på lösningen att skapa jobb genom att öka de offentliga utgifterna som i sin tur leder till större belåning eller högre skatteuttag (som direkt kommer att bromsa omsättningen) måste det grekiska skräckexemplet studeras mer ingående.

Några grundläggande påståenden om nationalekonomi!

Efterfrågan skapas av människors behov av livsnödvändiga varor, främst livsmedel men också bostäder, transporter och annat som höjer livskvalitén.

Köpkraft skapas av att människor har medel (pengar) att tillgodose sina behov (jmf efterfrågan) med.

Om produktionen av varor och tjänster som efterfrågas görs rationellt (prisvärt) kommer de att konsumeras (köpas) om köpkraft finns.

De som producerar varor och tjänster som efterfrågas tillgodoser behoven (säljer) och erhåller medel (pengar) som i sin tur kan användas för konsumtion.

Många små industriländer baserar sin ekonomi på ett utrikeshandelsöverskott. Detta åstadkommer dessa länders industrier genom konkurrenskraft huvudsakligen genom rationellare tillverkningsmetoder, innovationer och högre kvalité.

Ett konsumtionssamhälle baserar statens inkomster (beskattning) huvudsakligen på konsumtionsskatter.

Ett jordbrukssamhälle baserar statens inkomster (beskattning) huvudsakligen på produktionsskatter.

Statens inkomster används för gemensamma behov såsom ordningshållning, försvar, vård, skola och omsorg. Storleken på omfattningen och kvalitén måste balanseras på hur stor samhällets "ekonomiska omsättning" är. En alltför stor beskattning minskar köpkraft, efterfrågan och produktion. Vilket i en förlängning leder till att det inte finns något att beskatta. 


Kan då en ökning av folkmängden minska arbetslösheten och vara gynnsam för svensk ekonomi?

Javisst. Men det förutsätter att den ökning av folkmängden omfattar en arbetskraft som är färdigutbildad,  med många arbetsföra år framför sig och kan försörja sig själva (genom jordbruk).

Är ålderspyramiden i Sverige sådan att den arbetsföra befolkningen inte kommer att klara av att försörja de gamla och är det nödvändigt att fylla på med yngre arbetsföra människor? 

Vi lever allt längre och kräver mer sjukvård och omsorg. Detta innebär en stor belastning för samhället. Visserligen arbetar många längre (några kanske inte är särskilt kostnadseffektiva men några kanske är det) men rationaliseringar inom både administration och industri har fortfarande en stor outnyttjad potential som borde kunna balansera denna obalans (om den föreligger).

Den arbetskraftsinvandring som sker i dag är bra för landets ekonomi och utgör inget problem.
Å andra sidan utgör den stora och i förhållande till folkmängd och andra europeiska länder, gigantiska volym av flyktingmottagande som Sverige tar emot i dag och har gjort sedan -70 talet ett växande problem som i bästa fall kommer att driva oss tillbaka till jordbrukssamhället.

Om dessa påståenden är sanna - hur skapas då jobb?

Öka efterfrågan

Efterfrågan kan ökas genom att;
- en bristsituation skapas,
- nya bättre varor och tjänster skapas,
- köpkraften höjs.

Öka effektiviteten

Effektiviteten kan ökas genom  att;
- minska "onödig" administration,
- bättre tillverkningsmetoder resp procedurer används,

Minska kostnaden för produktionen

Kostnaden för produktionen kan minskas genom;
- lägre energikostnader,
- lägre produktionskostnader

Höj kvaliteten

Kvaliteten kan höjas genom att;
- bättre varor och tjänster produceras

Stimulanser

Stimulanser har alltid varit en enkel medicin för regeringar och företagsledningar att ta till. Genom lönehöjningar, skattesänkningar och bidragshöjningar kan efterfrågan och produktionen stimuleras, vilket skall leda till ökade konsumtionsskatter. Problemet är emellertid att dessa stimulanser sällan träffar rätt mål (produktionen) och resultatet blir istället detsamma som att "kissa i byxorna". I början värmer det skönt men efter ett tag känns det blött och kallt!
I en lågkonjunktur (efterfrågesvacka) kan stimulanser i framtida infrastruktursatsningar som man länge haft behov av och som man med säkerhet vet att det kommer att finnas behov av i framtiden vara en bra stimulans.
Vi har en lång kust, är förhållandevis glest bebyggt och har en mängd välutbildade tekniker och ingenjörer. Dessa förutsättningar gör det möjligt för oss att bli en stor energiproducent och exportör.

I vårt land skulle en stimulans i form av en satsning på energiproduktion (främst nya kärnkraftverk) kunna bli mycket lönsam för framtiden. En sådan infrastruktursatsning skulle skapa många "riktiga" arbeten, vara en mycket bra satsning på miljön och bädda för framtiden.

Varför inte en obemannad SuperJas?

Svårigheten att hänga med i svängarna från "Det militärindustriella komplexet"är nu så branta och häftiga att inte ens den mest avancerade styrprogramvaran i JAS verkar hänga med.


Hotbild

Det militära hotet, främst från Sovjetunionen, har historiskt använts av det "militärindustriella komplexet" som argument så fort man haft behov av att stödja svensk industri vare sig det handlat om lastbilar från Volvo, kanoner från Bofors eller flygplan från SAAB.
Men som vanligt har man först bestämt sig för att det militära hotet motiverar beställningen. Därefter skapat argument.

Häftiga svängar

I slutet av andra världskriget bestämde sig den svenska regeringen för att Sverige skulle ha ett starkt försvar. Beställningar gjordes till SAAB, BOFORS och flera andra svenska försvarsindustrier. Men som så ofta med denna typ av projekt så kan inte leveransen ske nästa dag. Först ungefär femton år senare kom resultatet av beställningarna. Sverige som då levde med en helt intakt infrastruktur och en stort handelsöverskott kunde under en period glädjas åt att ha världens fjärde största flygvapen. Men i och med slutleveransen av Viggen fanns inte fler beställningar. Det politiska klimatet var heller inte sådant att ett nytt stort flygplansprojekt skulle vara möjligt att baxa igenom.
Men kanske skulle ett mindre projekt vara möjligt. Det svenska skolflygplanet SAAB 105 började bli gammalt och användes också som krigsflygplan i form av lätt attack.
Nu lanserades ett koncept till nytt lätt attackflygplan som också kunde användas som skolflygplan. Konceptet kallades B3LA men efter hand som svårigheterna ökade att argumentera ändrades namnet till Åslingen (efter dåvarande finansministern) och efter åtskilliga ekonomiska bantningar blev namnet Uslingen för att så småningom läggas ner.
Efter regeringsskifte, Palme var nu tillbaka, föddes JAS-projektet. Nu nämndes inte ett ord om behovet av nytt skolflygplan. Det nya flygplanet skulle bli mindre än den tidigare Viggen, med lägre driftskostnader, bättre svängprestanda än allt tidigare skådat, svårare att upptäcka med mindre radarprofil och dessutom i en och samma plattform förena rollerna som jakt- attack och spaningsflygplan. Möjligheterna till export skulle också vara stora.
Så gick det som det gick. Redan har tidiga versioner av flygplanet skrotats. En tvåsitsversion, som inte var planerad har kostat åtskilliga miljarder. Nya versioner som skulle underlätta export och internationella insatser har beställts till höga kostnader. Den senaste versionen var så långt gången att motiven för att uppgradera skulle innebära en väsentlig besparing eftersom livslängden skulle bli så mycket längre.

Samarbete med Schweiz

Ett samarbete med Schweiz låter lockande. Här skulle kostnaderna kunna delas men argumentet för att behålla en spetskompetens inom försvarsindustrin förloras. Inte heller garanterar samarbetet bättre exportmöjligheter.

JAS Gripen projektet kom att kallas dyrgripen och det känns i detta perspektiv som en lätt vindpuff i jämförelse med den kostnadsorkan som väntar med projektet Super JAS som är ett helt nytt flygplan. Ett större flygplan med större radar, längre aktionstid, högre driftskostnader och kommer att kräva ett helt nytt batteri av argument.

Vi behöver ett tillräckligt starkt luftförsvar som är balanserat mot den militära förmåga som finns i vår omvärld. JAS Gripen har många år kvar innan den måste fasas ut på grund av ålder på samma sätt som Viggen-systemet när JAS infördes.

Ibland sägs det att man inte skall ligga i spetsen på utvecklingen men likväl gör man det.

Varför inte använda tiden till att utveckla nästa generation av JAS som måste bli ännu mindre än JAS, kunna svänga brantare, ha längre räckvidd, bära mer last, bli ändå billigare, kunna bli en exportsuccé och vara obemannat!  

Hur lättpåverkade vi är

Klimatförändringen innebär sannolikt att vi sakta men säkert går mot en situation då jordklotet inte längre går att leva på för människor, djur och växter. Även om en del "religiösa" röster främst från USA menar att klimatförändringen inte har något att göra med människans föroreningar av miljön utan bara är naturliga förändringar mycket beroende på variationer av solens instrålning.

Hur många kan vi vara på jorden? 
De som forskar på området påstår att befolkningsökningen kommer att avstanna och till och med minska om och när levnadsstandarden ökar. En ökad levnadsstandard kräver energi, mycket energi. Den medicin som många miljövänner förespråkar, energieffektivisering, kommer inte att räcka till. Energiproduktionen måste öka, dels för att bromsa befolkningstillväxten men också för att ersätta den olja som nu förbrukas på ett otillständigt sätt.

Hur okunniga är vi?
Det lustiga i sammanhanget är att ett långsamt ödeläggande upplevs som helt OK medan en sunami som drabbat ett kärnkraftverk i Japan, där sannolikt en härdsmälta inträffat och ytterst få människor skadats uppfattas som en oerhörd katastrof.
Kärnkraften har inte blivit farligare efter sunamin i Japan. Snarare har de erfarenheter som vunnits blivit underlag för ökad säkerhet som kommer alla kärnkraftspoducenter till godo.
Rädsla skapas av okunnighet!

Sverige ett framtida energiexportland!?

Att jobben, särskilt de skattefinansierade i stat, landsting och kommun helt och fullt är beroende av hur bra näringslivet förmår att anställa personal (som betalar skatt) och gå med vinst som kan beskattas verkar vi ha lärt oss numera.

Men hur skall det gå i framtiden? Exporten av järnmalm och trävaror kommer inte att räcka till för att vi skall kunna försörja oss som idag och alldeles säkert inte ha råd med den höga nivå på vård, skola och omsorg som skattefinansieras.

Att hoppas på att vår skola även i fortsättningen kommer att producera duktiga forskare, entreprenörer och andra som kan vara världsledande inom viktiga områden är nog att hoppas på ett mirakel. Vårt skolsystem som håller tillbaka de mest begåvade till förmån för de som inte vill, kan eller inte uppnått tillräcklig mognad, har säkerställt att ingen (förutom inom idrotten) får vara bättre än någon annan.

Att vi uppnått "Peak Oil" eller är ganska nära är vi förhoppningsvis överens om. Att energi behövs även i framtiden tror och hoppas jag att vi också är överens om.
Att denna energi inte i en framtid kan utvinnas av fossila bränslen är vi förhoppningsvis också överens om.
Att den energi som skall ersätta den energi som idag utvinns ur fossila bränslen (läs olja) är stor är vi väl också överens om.
Att vindkraft och andra "rena" energiformer inte räcker till, är vi väl, hoppas jag, också överens om.

Att den enda vägen ur detta, är att nu satsa på att ersätta våra kärnkraftverk och bygga nya som kan ersätta all den bensin och diesel som våra transportsystem gör av med är därför nödvändigt. Jag hoppas att vi så snart som möjligt alla kan vara överens om detta. Sverige har goda geografiska förutsättningar, med lång kust och gles befolkning, att med säkra moderna kärnkraftverk, gärna kompletterade med andra rena former av energiproduktion, bli en stor energiexportör!