Hur skapas jobb?

Nu pågår den politiska tävlingen om hur man på bästa sätt skapar jobb. Glädjande är att endast Vänsterpartiet och möjligen några okunniga miljöpartister föreslår en ökning av den offentliga sektorn. Kanske har vi lärt oss något från vad som inträffat i Grekland där man låtit den offentliga sektorn (dvs den del av samhället som i statlig eller privat regi finansieras med pålagor på samhällets produktion av varor och tjänster) växa långt över vad man haft råd med. Ofta har detta skett genom att släktingar och vänner anställts på helt onödiga statliga och kommunala tjänster. Dessutom har man unnat sig mycket goda pensionsvillkor. Finansieringen har skett genom att staten tagit upp lån från utlandet.

Intressant är att medelgreken i stort sett är skuldfri medan den grekiska staten har tvingats till så stora lån att långivarna nu tvingas avskriva eller i vart fall skriva ner lånen.

En intressant diskussion i detta sammanhang är att definiera staten. Staten det är vi, det vill säga folket. I så fall borde det grekiska folket vara borgensmän för den grekiska statsskulden!?

Utan att ha räknat särskilt mycket skulle 3 miljoner greker med en personlig skuldsedel på 1 miljon ge ett bidrag på 3000 miljarder. (Den grekiska statsskulden uppges vara ca 3000 miljarder SEK)

Så om nu någon tror på lösningen att skapa jobb genom att öka de offentliga utgifterna som i sin tur leder till större belåning eller högre skatteuttag (som direkt kommer att bromsa omsättningen) måste det grekiska skräckexemplet studeras mer ingående.

Några grundläggande påståenden om nationalekonomi!

Efterfrågan skapas av människors behov av livsnödvändiga varor, främst livsmedel men också bostäder, transporter och annat som höjer livskvalitén.

Köpkraft skapas av att människor har medel (pengar) att tillgodose sina behov (jmf efterfrågan) med.

Om produktionen av varor och tjänster som efterfrågas görs rationellt (prisvärt) kommer de att konsumeras (köpas) om köpkraft finns.

De som producerar varor och tjänster som efterfrågas tillgodoser behoven (säljer) och erhåller medel (pengar) som i sin tur kan användas för konsumtion.

Många små industriländer baserar sin ekonomi på ett utrikeshandelsöverskott. Detta åstadkommer dessa länders industrier genom konkurrenskraft huvudsakligen genom rationellare tillverkningsmetoder, innovationer och högre kvalité.

Ett konsumtionssamhälle baserar statens inkomster (beskattning) huvudsakligen på konsumtionsskatter.

Ett jordbrukssamhälle baserar statens inkomster (beskattning) huvudsakligen på produktionsskatter.

Statens inkomster används för gemensamma behov såsom ordningshållning, försvar, vård, skola och omsorg. Storleken på omfattningen och kvalitén måste balanseras på hur stor samhällets "ekonomiska omsättning" är. En alltför stor beskattning minskar köpkraft, efterfrågan och produktion. Vilket i en förlängning leder till att det inte finns något att beskatta. 


Kan då en ökning av folkmängden minska arbetslösheten och vara gynnsam för svensk ekonomi?

Javisst. Men det förutsätter att den ökning av folkmängden omfattar en arbetskraft som är färdigutbildad,  med många arbetsföra år framför sig och kan försörja sig själva (genom jordbruk).

Är ålderspyramiden i Sverige sådan att den arbetsföra befolkningen inte kommer att klara av att försörja de gamla och är det nödvändigt att fylla på med yngre arbetsföra människor? 

Vi lever allt längre och kräver mer sjukvård och omsorg. Detta innebär en stor belastning för samhället. Visserligen arbetar många längre (några kanske inte är särskilt kostnadseffektiva men några kanske är det) men rationaliseringar inom både administration och industri har fortfarande en stor outnyttjad potential som borde kunna balansera denna obalans (om den föreligger).

Den arbetskraftsinvandring som sker i dag är bra för landets ekonomi och utgör inget problem.
Å andra sidan utgör den stora och i förhållande till folkmängd och andra europeiska länder, gigantiska volym av flyktingmottagande som Sverige tar emot i dag och har gjort sedan -70 talet ett växande problem som i bästa fall kommer att driva oss tillbaka till jordbrukssamhället.

Om dessa påståenden är sanna - hur skapas då jobb?

Öka efterfrågan

Efterfrågan kan ökas genom att;
- en bristsituation skapas,
- nya bättre varor och tjänster skapas,
- köpkraften höjs.

Öka effektiviteten

Effektiviteten kan ökas genom  att;
- minska "onödig" administration,
- bättre tillverkningsmetoder resp procedurer används,

Minska kostnaden för produktionen

Kostnaden för produktionen kan minskas genom;
- lägre energikostnader,
- lägre produktionskostnader

Höj kvaliteten

Kvaliteten kan höjas genom att;
- bättre varor och tjänster produceras

Stimulanser

Stimulanser har alltid varit en enkel medicin för regeringar och företagsledningar att ta till. Genom lönehöjningar, skattesänkningar och bidragshöjningar kan efterfrågan och produktionen stimuleras, vilket skall leda till ökade konsumtionsskatter. Problemet är emellertid att dessa stimulanser sällan träffar rätt mål (produktionen) och resultatet blir istället detsamma som att "kissa i byxorna". I början värmer det skönt men efter ett tag känns det blött och kallt!
I en lågkonjunktur (efterfrågesvacka) kan stimulanser i framtida infrastruktursatsningar som man länge haft behov av och som man med säkerhet vet att det kommer att finnas behov av i framtiden vara en bra stimulans.
Vi har en lång kust, är förhållandevis glest bebyggt och har en mängd välutbildade tekniker och ingenjörer. Dessa förutsättningar gör det möjligt för oss att bli en stor energiproducent och exportör.

I vårt land skulle en stimulans i form av en satsning på energiproduktion (främst nya kärnkraftverk) kunna bli mycket lönsam för framtiden. En sådan infrastruktursatsning skulle skapa många "riktiga" arbeten, vara en mycket bra satsning på miljön och bädda för framtiden.