Q x N = Erforderlig försvarsförmåga

Övergången från ett värnpliktsförsvar till ett yrkesförsvar är den största förändringen av det svenska försvaret på mer än hundra år.
Kritiska röster höjs mot förändringen. Bland de argument som framförts mot denna förändring är bland andra;
- att vi inte kan erhålla erforderlig försvarsförmåga,
- att vi förlorar folkförankringen,
- att erforderlig rekryteringen inte kan göras,
- att det blir för dyrt,
- att det inte är demokratiskt och
- att militären kan bli en inrikespolitiskt maktfaktor. Argumentet "så har vi aldrig gjort förut" har inte uttalats men ligger hela tiden i luften!

Visserligen är våra politiker och militära chefer undvikande när man kallar denna förändring en övergång till ett "frivilligförsvar" och med det menar att det skall vara frivilligt att delta i internationella insatser. Varför inte kalla saker för sitt rätta namn. Förändringen innebär att både soldater och befäl blir professionella yrkesmän. Inga värnpliktiga har någonsin beordrats tjänstgöra utanför landets gränser. Meniga soldater har på samma sätt som sina befäl efter en frivillig ansökan anställts i utlandsstyrkan.
Det verkliga och viktigaste skälet till förändringen är att både personell- och materiell kvalitet måste höjas vilket ett värnpliktsförsvar med sju till tolv månaders utbildning inte medger! Det är också ett nationellt moraliskt ansvar att de som med vapen skall försvara landets suveränitet skall ha de allra bästa förutsättningarna!

Erforderlig försvarsförmåga (förmåga att utöva militär väpnad strid)

Tyvärr har vi under lång tid varit lojala och blåögda när vi år efter år utbildat den ena åldersklassen efter den andra i användandet av kpist, automatkarbin och spade. Eldkraft, taktisk rörlighet och skydd betraktades dyrt och onödigt ända tills den första svenska insatsen gjordes i Bosnien då plötsligt splitterskyddade pansarbandvagnar med automatkanon ansågs nödvändiga. Något som försvarsledningen tydligen ansåg onödigt om och när supermaktens anfall med tusentals stridsvagnar skulle avvärjas.

Att under kort tid utbilda och utrusta en stor mängd soldater med enkla billiga vapen som vid varje tillfälle kommer att vara underlägsna, både lokalt och över ytan, i både eldkraft, taktisk rörlighet och skydd mot varje angripare kan aldrig utgöra något annat än ett långsamt "självmord". Om dessutom försvarsåtgärder vidtas i form av förstöringar och hinder kan sättet liknas med de djurarter som stinger sig själva med sitt eget gift hellre än låta sig bli uppätna.
Med underlägsen taktisk rörlighet (förmåga att förflytta sig under beskjutning av direkt eller indirekt eld), underlägsen eldkraft, (egen direkt- eller understödjande indirekt eld), har initiativet överlämnats till angriparen varvid all logistik avsevärt försvåras. Angriparen bestämmer när han skall anfalla, han bestämmer när han skall återhämta, han bestämmer när han skall omgruppera, han bestämmer sin beredskap och han bestämmer dessutom det mesta för försvararen.

Det går inte att påstå att inte folkförankringen i någon mån förloras. Men kanske denna folkförankring har övervärderats. Hur stor delaktighet och möjlighet till påverkan åstadkoms av genomförd plikttjänstgöring. Demokratiska uttryckssätt och transparensen i dagens samhälle kan sannolikt kompensera detta. Och varför skulle vi inte kunna ha professionella soldater när vi har professionella poliser.

De undersökningar som gjorts visar att rekryteringen inte kommer att utgöra något problem i dag. Att i en högkonjunktur då rekryteringen riskerar att försvåras tvingas förbättra incitamenten borde inte vara en omöjlighet.

Kostnaden för en professionell försvarsmakt borde inte bli dyrare än den typ av organisation som nu måste avvecklas. I dag utbildar en organisation på ca 20 000 personer (exklusive stödmyndigheter) ca 5000 soldater varje år. Av dessa sysselsätts ca 75% i åldersläget 33 till 63 år i administrativa befattningar. (Siffrorna är uppskattade tills dessa kunnat kontrolleras)
Normalläget för en yrkesofficer är att denne övergår till någon form av administrativ tjänst senast efter fyllda 35. De yrkessoldater som nu rekryteras och anställs kommer att ha en tidsbegränsad anställningstid (vilket borde kunna införas även för yrkesofficerarna) och kommer inte att erfordra inrättandet av ytterligare administrativa befattningar.
Med ett klokt och riktigt införande av yrkesförsvaret menar jag att betydligt högre förmåga att försvara landet kan erhållas för en lägre kostnad.

Att ett införande av ett yrkesförsvar på något sätt påverkar demokratin är helt felaktigt. Demokrati betyder folkstyre och inget annat. Begrepp som demokratiska värderingar och principer kan betyda nästan vad som helst.

Att militären skulle kunna bli en inrikespolitisk maktfaktor kan på lång sikt naturligtvis inte uteslutas. Men värnpliktsförsvar eller välutbildade soldater med en annan anställningsform påverkar troligen inte detta påtagligt.

Det finns en mängd stora samhällsfördelar med att utbilda alla unga svenska män (och varför inte kvinnor) till soldater. Många unga män har efter sin värnpliktstjänstgöring vuxit och fått självförtroende. Andra har lärt sig ordning och reda och fått lära sig att umgås med andra.
Detta kan inte utgöra grund för utformning av det svenska försvaret!
Tyvärr finns det också exempel på motsatsen, även om detta hör till ovanligheterna, där några ansett hela utbildningstiden bortkastad och omotiverade genomlidit utbildningstiden. Andra har fått sina onormala intressen för vapen och våld tillgodosedda.

Fotnot: Q betyder personlig och materiell kvalitet. N betyder personalstyrka. Erforderlig militär förmåga betyder den militära förmåga som kan uppvisas och som i förhållande till omvärldssituationen och hotbilder innebär att ett militärt angrepp kommer att kosta mer än det smakar.