Att Allan Vidman inte kunde "hålla sig" när försvarsberedningen färdigställde sin rapport "Försvar i användning" är tråkigt, omdömeslöst, motverkande sitt eget syfte, en dålig tröst för försvarsvänner men inte överraskande.
Vid tiden efter Sovjetunionens fall började samtal om NATO-utvidning österut. Det var främst Polen som då stod i tur. En västjournalist hade lyckats få en kort intervju med Boris Jeltsin som hade en av sin bättre dagar just då. På frågan om vad han ansåg om NATO-utvidningen och Polens medlemskap svarade Jeltsin snabbt, -"jag tycker det är bra och jag vill att Ryssland också skall bli medlem"! Intervjun fick ett snabbt slut.
NATO är en kvarleva av kalla kriget och i dag ett sätt för USA att hålla Europa som gisslan.
Visst har NATO en fungerande lednings- och logistikstruktur och kan på kort tid sätta in förband var som helst i världen. Något som varit till stor nytta vid fredsfrämjande insatser.
Men USA har också stora möjligheter att underlätta sin vapenexport till NATO-länder och NATO-insatser har också gjorts utan FN-mandat.
I stället för ett svenskt medlemskap i NATO borde en motsvarande säkerhetsorganisation kunna utformas inom EU. Ett ryskt medlemskap i en sådan organisation borde också vara önskvärt.
Det är tråkigt med partipolitiska utspel som dessutom visar på starkt tunnelseende. Folkpartiet har alltid stått USA närmast och även stött de israeliska statsterrorismen. Om Allan Vidman anser att ett svenskt NATO-medlemskap är aktuellt och kan ge partipolitiska poäng, nu när försvarsdebatten har tagit, fart borde han i stället inte ivra så hårt för fler svenska internationella insatser.
Insatser som fort kan bli uppstädningsoperationer efter stora NATO-insatser med för oss europeer tveksamma mål.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar